Jag intar bloggvärlden med ett midjemått på nästan 1 meter, 90 cm för att vara exakt, lika stort omfång som Marilyn Monroes röv enligt morsan. Doktorn bankade lite i sidorna på mig och konstaterade att jag är förstoppad. Märkligt eftersom jag skiter 3 gånger per dag. Allt det här med gluten, laktos och allergier, vilket jävla helvete. Men i allt detta utredande och funderingar på varför vissa tänder på gravidporr slog det mig – lösningen på feminismen.

 Jag plockade upp honom på Kvarnen. Där stod han i baren, en lång, stor skäggig arab. Så jävla sexig. Jag tänkte “klockan är fan 02.45. Bäst att lägga på ett kol”. Jag gick fram till honom. “Tja. Är du gift?” Han sa nej och jag sa “Bra”, sen knullade han mig i ett källarrum med speglar i Midsommarkransen. På morgonen skickade jag iväg honom för att köpa pizza i snöstormen. Han kom tillbaka med extra mycket bea och vi knullade igen. Det var början på vår relation.

Några veckor senare satt vi i i hans bil på väg till Köping. Jag frågade om han var feminist och han sa nej. Jag frågade varför och att han sa att han inte gillade FI. Jag frågade om han trodde det var samma sak och han sa ja. WRONG FUCKING ANSWER. Svaret som nästan ledde till en bilolycka. Finnblodet kokade i mina ådror. “Har du nånsin läst någonting om feminism?” utbrast jag.   

Men det som var det intressanta med det här bråket var att han inte blev arg, han blev lugn och han slutade försvara sina teorier och började ställa frågor. Vi kom in i hans lägenhet, la oss i soffan och han höll om mig och frågade “Vad är då feminism om det inte är samma sak som FI?” Vi hade ett långt samtal och jag minns hur förvånad jag blev över hans öppna sinne.

Några veckor senare ringde han mig och berättade att han hade börjat läsa feministisk litteratur. Jag hade ju legat med honom under hela tiden, så jag blev rätt ställd över hans plötsliga engagemang. Det här var en handlingens man tänkte jag och kom på att hans garderob skulle behöva en uppdatering. Jag sa “När du tar på dig kostym blir det analsex”. 3 dagar senare tar han ut mig på shopping där jag får vara smakråd med en budget på 10.000 kr.

Den andra gången vi är i Köping träffar vi hans vänner och jag styr upp en efterfesten hemma hos honom. Det är jag och 8 andra män från Köping som alla jobbar inom byggbranschen. Dom frågar honom om han är feminist och han säger till min förvåning ja. Dom frågar varför och han ber mig förklara för alla. Jag ställer mig på golvet framför alla och inleder min föreläsning med frågan “När fick kvinnor i Sverige rösträtt?”. Det debatteras hejvilt om det var på 70- eller 80-talet.

Trots att jag går igenom hela världshistorien på det mest underhållande och spännande sätt brister ena mannen ut “Men ni kvinnor är ju sämre på allt. Se dig omkring. Ni är sämre på idrott, ni är sämre på affärer, ni är sämre på allt.” Jag tänker, det här är fortfarande en person med stor talang för sprutlackering och funderar “Vad saknas i mitt pedagogiska upplägg för att han ska förstå?”

Några månader senare är jag hemma hos en polischef i Stockholm. Vi åker ut med hans båt och tar med oss kaffe och bulla och vi badar och snackar om våra resor och framtidsplaner. Sen åker vi hem till honom och grillar och dricker vin. Han visar mig sin trädgård. Han har en helt underbar trädgård. Det känns som att jag är i Italien. Vi går omkring bland träden och dricker champagne och när vi sedan går in i köket frågar jag honom om han är feminist. Han säger nej.

Jag kastar potatisar på honom i min fantasi och frågar varför. Han säger nåt dravel som jag inte ens minns och jag frågar med min allvarliga röst “Hur kan man vara chef inom polisen i Sverige 2017, känna till statistiken för kvinnomisshandel och våldtäkter, och inte vara feminist?”. Jag blev så arg och besviken så att jag inte minns hans svar, men så tänker jag nu i efterhand att då han gick i skola existerande inte uttrycket genusperspektiv, man hade fortfarande bänkarna på rad, man hade svart tavla istället för vit och eleverna gav fröken polerade äpplen.

När vi kollar på kort från hans utlandsjobb och jag noterar att inga kvinnor syns på bilderna säger han bara “Det är för att kvinnor inte dras till krig”. Jag tänker “det här var ju inget krig direkt, det var ju ett fredsbevarande uppdrag och jag känner flera kvinnor som jobbar med sånt.” Jag säger “Vad är det för någon gammal föreställning om kvinnor du har? Tror du inte att vi kvinnor vill vara med och förändra världen?”

Jag funderade på ifall han verkligen tror världen ser ut så, att män vill jobba inom det militära, i konfliktzoner, med typiskt mansdominerade yrken som teknik, IT, chefsyrken osv och att kvinnor mest vill vara förskolelärare, ta hand om gamla, baka bulla, måla naglarna och hålla på med mode. Jag bestämmer mig för att inte störa mina sexmöjligheter genom att gå in djupare på ämnet, men jag tänker ändå, när jag sitter och dricker kaffe på hans altan i morgonsolen, “Vad saknas i mitt pedagogiska upplägg för att han ska förstå?”

Vid ett annat tillfälle sitter jag i soffan hemma hos en man som ställer sig vid bokhyllan för att stolt visa mig alla böcker han varit med i. Snabba Cash och några andra liknande böcker som alla handlar om dramatik och uppgörelser i Stockholms undre värld. Han visar mig sina ärr från då han blivit knivhuggen och han berättar om de gånger han varit med på Nyheterna. Jag har aldrig någonsin träffat någon som pratar lika mycket och snabbt som honom. Han pratade konstant. Flera tusen ord per minut. Den snabbaste talaren jag någonsin stött på. Det var som att han trodde att en bomb höll på att explodera. Han talade alltid i någon underliggande form av panik. “Spring, spring, snart smäller bomben” typ. Kanske någon form av postkriminell stress.

Vår första dejt blev jag förbannad. Han sa något i stil med “Dom här jävla feministerna” och jag sa reste mig hastigt upp från tvåtusenkronorsmiddagen, lämnade bordet och gick ut och tog en cigg. Han kom ut och jag sa “Nu håller du käften i 1 min. Låt oss ta en tyst minut och se om du klarar av det.” Det visade sig vara omöjligt och han försatte “Jag är humanist. Man hör ju på ordet feminist att det vill favorisera kvinnor”. Jag höll på att smälla av. Jävla flashback-snack. Min arga stämma ekade över hela Östermalms torg. Han sa till och med att ordet feminism kommer vara ett skällsord om 20 år, att Sverige är jämställt och att det bara var en gång förr i tiden det var brist på jämställdhet. Han nämnde England och industriella revolutionen. Que? Det blinkade en lost case-lampa borta vid Soap bar och tillslut kastade jag in handduken. Efter några öl satt vi och skrattade. Han var trots allt väldigt snäll och trots att han pratade i panik pga postkriminell stress hann jag flika in några meningar då och då. Snart satt vi i en taxi på väg hem till honom, men jag tänkte ändå medan jag hängde där och dinglade från kroken i hans tak “Vad saknades i mitt pedagogiska upplägg för att han ska förstå?”

Här är min teori som min lösning är grundad på:

  1. De flesta människor bryr sig bara om sig själva (exempelvis makt, framgång, sex, relationer).
  2. De flesta människor har bara en talang mer eller mindre utvecklad (tex sprutlackering).
  3. De flesta människor vill INTE lära sig nya saker.

Och den stora skillnaden när det kommer till att relatera till feminism är att, för vissa grupper tex. kvinnor så är bristen på jämställdhet självupplevd, men när det kommer till män är den inte det. Där behövs det en en kombination av alla dessa 3 saker:

  1. En intellektuell förmåga
  2. En bildning och samhällsvetenskaplig förståelse
  3. Ett intresse för politik och samhällsfrågor

Låt mig ta ett exempel. På mitt jobb har vi en riktigt skön lirare. Vi kan kalla honom Harald. Han kan spela både didgeridoo och rollspel, men han har även ett band. Dom sökte en gitarrist i veckan och höll därför en audition. Det dök upp en snubbe och hans auditionlåt var “House of The Rising Sun”. För er som inte håller på med musik går den i Em, men snubben började lira i G. Alla blev förvånade och tittade på hans ackord. Dock lät det inte som G heller. Förklaringen var att han hade stämt om sin gitarr till en egen personlig stämning. Intressant.

Där hade dom ju kunnat kicka ut honom men istället bad dom honom stämma om sin gitarr och prova improvisera. Han förklarade att han inte var så bra på det här med improvisation, men han försökte. Han spelade först lite random toner, men då  bad dom honom hålla sig till Am penta. Han sa att han inte kunde pentaskalan och då fick han spela kvintackord. Det kunde han.

Harald är ett geni. Han inser att man måste lägga ribban lågt för att fånga upp ALL den eventuella talang som finns. Samma sak är det med män och feminism. Många män har sina gitarrer i egen personlig stämning så att det passar deras egna unika behov och vissa män saknar både 1, 2 och 3. Det är här det gäller att inte ge kicken, för bandet är ju planeten, och vi har ju trots allt bara en jord. Det gäller att göra som Harald, låta gitarristen vara med och repa och få en chans att utvecklas. Hur ska då repen se ut – Ja, det har jag svaret på!

Låt mig presentera lösningen på feminismen – det som saknats i mitt pedagogiska upplägg: BILDER. En bild kan säga mer än 1000 ord. Bilder kan berätta en hel historia som man annars aldrig skulle orka lyssna på. Bilder kan förklara statistik genom staplar och diagram. Bilder kan förvandla svåra siffror till en lättbegriplig tårta. Bilder kan beröra och väcka känslor. Bilder kan inspirera. Bilder kan förklara. Minns ni inte i skolan hur mycket lättare det var att förstå böckerna med bilder i? Det var så mycket roligare också. Processen är viktig. Jag tycker det saknas bilder i feminismen.

All denna text, svåra ord, uttryck som “samhällsstruktur” och “patriarkat”, hur ska man ha en chans att förstå vad det betyder om allt man egentligen är intresserad av är sprutlackering, dricka pilsner på fredag och knulla frugan på lördag? Bilder är vad jag tror skulle kunna tilltala många som lever bortom Nytorgets ekologiska teer och surdegsbröd. Där sitter människor med miljontals högskolepoäng, men hela Sverige ser inte ut så. Feminism får inte bli en fråga bara för någon slags intellektuell elit. Feminism berör ju oss alla, handlar ju om oss alla och bör därför vara en fråga som så många som möjligt kan förstå. Ord förstår vissa. Bilder förstår alla.

Det finns trots allt många sprutlakerare och polischefer som kanske inte alla tror att kvinnor fick rösträtt i Sverige på 80-talet, men som ändå har väldigt föråldrade idéer om kvinnors plats i samhället. Det finns trots allt många fd kriminella som inte ens tror att Sverige är ojämställt. Det finns trots allt många män som faktiskt på riktigt tycker att kvinnor är sämre på det mesta i världen och det finns tråkigt nog många män som förminskar, tafsar, trakasserar, slår och våldtar och jag tror att bilder skulle göra att fler män förstod.

1978 satt Jan Myrdal och drack champagne med Pol Pot. Varför? För att han aktivt stöttade röda khmerernas folkmord på 2 miljoner kambodjaner? Nej. Kan man säga att han passivt och omedvetet stöttade folkmordet. Absolut. Varför? För att han aldrig under sin tid i Kambodja såg en enda avrättning. Många män är precis som Jan Myrdal i Kambodja 1978. Passivt stöttande. Omedvetna om vad som egentligen händer. Varför? För att det saknas det ögat ser – dvs bilder!

En annan som massmördade och tvångsförflyttade människor var Peter den store, han som var nästan 2 meter lång, älskade dvärgunderhållning och byggde sin egen stad på träskmark. Upp mot 100 000 trälar beräknas ha dött i byggandet av St: Petersburg. Det är därför man säger att det är en stad byggd på människoben. Det finns en stor mosaikbild på en vägg i vetenskapsakademin i St Petersburg som föreställer slaget i Poltava, slaget som avgjorde kriget med Sverige och gjorde Ryssland till den nya dominerande makten i norra Europa. På mosaiken, gjord av tusentals små färgade glasbitar, sitter Peter den store på en enorm häst varifrån han själv leder hela den ryska armen, ryska soldater sticker svärd i hjälplösa svenskar, en rysk soldat står framför Peter den store och hans häst och skyddar honom från att bli dödad i striden. Den svenska kungen Karl XII åker likt en krasslig liten krympling i en miniatyrbärstol i storek med fjädrarna på de ryska soldaternas hattar. Den ryska konstnären Mikhail Lomonosov har gjort honom så pass liten att han knappt syns ens med förstoringsglas på den 30 kvadratmeter grandiosa mosaikväggen. Om ett gäng ufon kom förbi och fick gissa vem som vann kriget skulle dom förmodligen gissa rätt. Dom hade förmodligen tyckt det var mer intressant med mosaiken än ett lågt föredrag om det stora nordiska kriget, kriget som avslutades med att St Petersburg blir Rysslands nya huvudstad och den svenska kungen tvingas till exil i en liten håla i det osmanska riket. Bilden förklarar. Tittaren förstår. 

För enligt mina erfarenheter är det ändå få män som är som byggarbetaren från Köping, han som var öppen för feminism, han som ställde frågor om feminism när han inte förstod, han som började läsa böcker om feminism. Jag har trots allt haft älskare i de flesta generationer, samhällsklasser, yrkesgrupper och kulturer och är det något jag lärt mig är det att, precis som kvinnor, är de flesta män inte speciellt intellektuella, har egentligen bara en talang och inte något större behov av att lära sig nya saker. Detta lämnar män med en betydligt mindre förmåga att förstå feminism eftersom det för män som sagt krävs både 1, 2 och 3 för att förstå konceptet, medan det för kvinnor bara krävs att växa upp som tjej för att förstå varför feminism behövs.

Många har på senaste sagt att jag ska skriva en bok och ska jag skriva en bok så ska det vara en feministisk bok med BILDER. Många bilder. Bilder som den av slaget i Poltava. Bilder så pass tydliga att till och med besökande ufon kan förstå. Bilder är vad som ska ersätta orden som bara få förstår, bilder är den pusselbit som saknats i mitt pedagogiska upplägg.

Boken kommer heta “Feminism – en bilderbok för alla” och den kommer att leda till att jag får Nobels fredspris eftersom män över hela planeten helt plötsligt förstår feminism och varför deras röster är så viktiga i kampen för jämställdhet. Här är mitt tacktal till mina älskare som alla bidragit med inspiration till bokens uppkomst.

“Killar, denna bok och detta pris är tack vare er. Tack för all tröst då jag varit ledsen, för alla skratt, för allt galet sex och för att ni haft tålamod med min oförmåga att komma i tid och hålla reda på mina prylar. Tack för att ni betalat notan och tagit hand om mig när jag varit bakis. Jag vet att jag inte alltid varit den lättaste att hänga med. Ibland har mina humörsvängningar knäckt er och ibland har min kritik varit alldeles för hård. Men jag har sett era ansträngningar och i efterhand är jag mer tacksam än jag nånsin visat. Er tro på mig har fått mig att vilja fortsätta kämpa mig igenom tider då jag känt mig som mest vilsen på min väg och er kärlek lever kvar i mig och kommer att göra det tills den dagen då jag dör. Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta. Tack. Från och med nu är det jag som bjuder på hummer.”

Feminism – en bilderbok för alla: Lösningen på feminismen

I’m entering the blog world with a waist measure of almost 1 meter, 90 cm to be accurate, almost as big as Marilyn Monroes ass according to my mum. The doctor knocked on the sides of my tummy and pointed out I was constipated. Weird since I’m taking a shit 3 times a day. All these gluten, lactose allergies, what a fucking hell. But in the middle of this investigation and in between thoughts about why some people get turned on by pregnant porn it hit me – the solution to feminism.

I picked him up at Kvarnen. There he stood in the bar, a tall, big, bearded arab. So fucking sexy. I thought “Fuck, it’s already 02.45 am. I better move fast.” I walked up to him. “Hi, are you married?” He said no and I said “Great”, then he fucked me in a basement with mirrors in Midsommarkransen. In the morning I sent him out in the snow storm to buy pizza. He came back with extra pizza sauce and we fucked again. That was the start of our relationship.   

A few weeks later we sat in his car on our way to Köping. I asked him if he was a feminist and he said no. I asked him why and he said he didn’t like the Swedish political party Feminist Initiative. I asked him if he thought it was the same thing and he said yes. WRONG FUCKING ANSWER. The answer that almost lead to a car crash. The Finnish blood was boiling in my veins. “Have you ever read anything about feminism?” I shouted.

The the interesting part about this fight was that he didn’t get angry, he became calm and he stopped defending his theories and started asking questions. We came into his apartment, laid down in the couch and he put his arms around me and asked “What is feminism then if it’s not the same thing as that political party?” We had a long conversation and I remember how surprised I was by how opened his mind was.

A few weeks later he called me up and said he had stared reading feminist literature. I had slept with him the hole time so I was quite surprised by his sudden engagement. This was a man of action I thought and then I remembered that his wardrobe needed an update. I said “When you put on a suit we’re gonna have anal sex”. 3 days later he takes me out shopping where I get to be his shopping advisor with a budget of 1200 dollars.

The other time we visit Köping we meet his friends and I arrange an afterparty at his place. It’s me and 8 other men from Köping that all work with constructions. They ask him if he’s a feminist and he says to my surprise “Yes”. They ask him why and he asks me to explain for everyone. I get up on the floor and start my speech with the question “When did women in Sweden get the right to vote?” A fierce debate starts about if it was in the 70’s or in the 80’s.

Even though I go through the worlds history in the most exciting and inserting way one man interrupts me and goes “But you women are worse in all filelds. Look around, you’re worse in sports, in doing business, in everything.” I’m thinking, this is still a person with a huge talent for lacquering and I wonder “What is missing in my explanation in order for him to understand?”

A few months later I’m home at a police chief house in Stockholm. He takes me out with his boat, we bring coffee and buns and we talk about our travels and future plans. Then we drive back to his place and makes some bbq and drink wine. He shows me his garden. He has the most beautiful garden. It feels like I’m in Italy. We walk around among the trees, talk, drink champagne and then when we get back to the kitchen I ask him if he’s a feminist. He says no. 

I’m throwing potatoes on him in my fantasy and I’m asking him why. He says some shit I can’t even remember and I ask him with my serious voice “How can a person be a chief within the Swedish police force 2017, know the statistics of domestic violence and rapes, and not be a feminist?” I got so angry and disappointed that I forgot his answer, but now afterwards I’m thinking when he was in school the expression gender perspective didn’t exist, the students still had their school benches in rows, the white board was a black board and kids gave their teachers polished apples.

When he shows me photos from his work abroad I notice that I can’t see any women in the pictures. I make a comment about it and he just says “Women are not drawn to war”. I’m thinking this was not really a war, more of job remaining peace, preventing war, and I know many women working with that. I say “What kind of old idea do you have about women? Don’t you think we wanna be a part of changing the world?”

I was thinking about if he really thought the world looked like that, that men wants to work in the military, in conflict zones, with typical male dominated professions such as technique, IT, leadership jobs and so on and that women most of all wants to to be kinder garden teachers, take care of old people, bake, paint our toe nails and work with fashion. I decide not to disturb my chances of getting laid by digging deeper into the subject, but when I sat in his garden drinking coffee in the morning sun I couldn’t help to think “What was missing in my explanation in order for him to understand?”

At another occasion I’m sitting in the sofa in the apartment of a man who’s standing infront of the bookshelf to proudly show me all the books he has been apart of. Snabba Cash and a few other similar books all about drama and settlements between criminal gangs in Stockholm. He shows me scares from when he was being stabbed and he tells me about when he was on the news. I have never met anyone that talks as much and as fast as him. He was constantly talking. Thousands of words per minute. The fastest speaker I have ever met. I was like if he thought a bomb was about to explode. He was always talking in some form of underlying panic. “Run, run, soon the bomb will go off” kind of. Maybe some sort of post criminal stress.

Our first date I was so pissed off. He said something like “These fucking feminists” and I got up fast as fuck from our 200 dollar dinner, left the table and went out for a smoke. He came out and I said “Now you shut up for 1 minute. Let us take 1 silent minute and see if you can do that.” It turned out to be impossible and he continued “I’m a humanist. You can hear on the word feminist that it wants to favour women.” I was about to explode. Fucking flashback talk. My angry voice could be heard all over Östermalmstorg. He even said the word feminist will be a swear word in 20 years, that Sweden was equal between men and women and it was only one time in the past the world was unequal. He mentioned England and the industrial revolution. Que?! A huge lost case sign started blinking and I threw in the towel. After a couple of beers we sat and laughed. He was after all very kind and even if he talked in panic due to post criminal stress I had some chances of get some sentences in here and there. Soon we were in a taxi on our way to his place, but while I was hanging there dangling from the hook in his ceiling I couldn’t help to think “What was missing in my explanation in order for him to understand?”

Here is my theory that my solution is based on:

1. Most people only care about them selves ( for example power, success, sex, relationships)

2. Most people only have one talent more or less developed (for example lacquering)

3. Most people DON’T want to learn new things.

And the big difference when it comes to feminism is that for some groups, like women for example, the lack of gender equality is self experienced, while when it comes to men it’s simply not. There a combination of these 3 things is needed:

1. An intellectual ability

2. An awareness and understanding of social science

3. An interest of politics and social science

Let me take an example. At my work we have such a cool dude. We can call him Harald. He can play both didgeridoo and role play, but he also have a band. They were looking for a guitarist this week and therefore they held an audition. A dude showed up and his audition song was “House of the rising sun”. For all you not into music I can tell you it’s in E minor, but this dude started playing it in G. Everyone was so surprised and looked as his chord. The thing was that it didn’t sound like G either. The explanation was he had tuned his guitar in his own special tuning. Interesting.

In that moment they could have counted him out, but instead they asked him to tune his guitar and try to improvise. He explained that he wasn’t so good improvising, but he tried. First he played some random notes, but then they asked him to stick to an A minor pentatonic scale. He said he didn’t know that scale so he got to play power chords. That he knew how to do.

Harald is a genius. He realises one have to lower the bar in order to catch all the potential talent that there is. The same thing goes with men and feminism. Many men has their guitars tuned in their own personal tuning that is based on their unique needs and many men misses both 1, 2 and 3. And this is the part where you don’t fire or count him out, because the band is the planet, and after all we only have one world. So we have to do like Harald, let the guitarist be a part of the rehearsal and give him a chance to develop. But what are the rehearsals gonna look like? Well, I have the answer!   

Let me introduce to you all, the solution to feminism – the missing part of my explanation: PICTURES. A picture can say more than a thousand words. Pictures can tell a whole story that no one would ever have the time to hear out. Pictures can explain statistics through stacks and charts. Pictures can touch and make a person feels things. Pictures can inspire. Pictures can explain. Don’t you remember in school how much easier it was to understand the books with pictures in? And it was also so much more fun. The process is important. I think feminism needs more pictures.

All this advanced text, expressions like “social structures” and “patriarchal”, how is a person gonna have a chance of understanding what those expressions means if all that person is really interested in is drinking beer on Fridays and fuck his wife on Saturdays? Feminism can’t just be a question for some sort of intellectual elite. Feminism is about all of us and should therefore be a subject that as many as possible have a chance to understand. Words some people understand. Pictures everybody understand.

There is after all many construction workers and police chiefs, that maybe know more than believing that Swedish got the chance to vote as late as in the 80’s, but that still has very old ideas about women’s place in society. There is after all many ex criminals that doesn’t even see that Sweden is still unequal. There is after all many men that think that women is worse doing most things a person can do and sadly there is after all many men that puts women down, put their hands where they shouldn’t be, harass, hits and rape and I believe pictures would make more men understand. 

In 1978 Jan Myrdal was drinking champagne with Pol Pot. Why? Because he supported the mass murder of 2 million Cambodians? No. Can you still say he unknowingly supported the genocide? Absolutely. Why? Because he never even once during his time in Cambodia saw anyone getting killed. Many men are just like Jan Myrdal in Cambodia 1978. Passively supporting. Unaware of what’s really going on. Why? Because it’s missing what the eye can see, in other words pictures.

Another one that was mass murdering and forcibly moving people was Peter the Great. He who was almost 2 meter tall, loved midget shows and built his own city on a swamp. Around hundred thousand serfs is estimated having died while building St: Petersburg. That’s why it’s called a city build upon human bones. There is a huge mosaic picture on a wall at the Russian Academy of Science in St: Petersburg that portraits the battle in Poltava, the battle with Sweden that turned Russia into the new dominating power in north Europe. On the mosaic, made out of thousands of small glass pieces, Peter the Great is sitting on a huge horse from where he leads the whole Russian army, Russian soldiers is stabbing helpless Swedes, a Russian soldier is standing infront of Peter and his horse, protecting him from getting killed in the front line. The Swedish king Karl XII is being carried like a sick midget in a mini palanquin in the same size as the feathers of the Russian soldiers hats. The Russian artist Mikhail Lomonosov have made him so small that you can’t even see him with a magnifying glass on the 30 square meter huge mosaic wall. If a group of  ufos came by and had to guess who won the war they would probably guess right. They would probably have thought it was more interesting with the mosaic than a long lecture about the great northern war, the war that ended with St: Petersburg becomes Russias new capital and the Swedish kring gets forced to live in exile in a small shit hole in the Ottoman empire. The picture explains. The viewer understands. 

Because according to my experiences there is after all very few men that is like the construction worker from Köping, he that was open to feminism, who started asking questions when he didn’t understand, who started reading books about feminism. I have had lovers in almost all genrations, social classes, groups of professions and cultures and what I have learned is that just like women most men are not particularly intellectual, have only one developed talent and no need of learning new things. This leaves men with a significantly smaller chance of understanding feminism, while it for a woman all you have to do is grow up as a girl to understand how important feminism is.

Lately many have told me I should write a book and if I should do that it will be a feminist book with PICTURES. Many pictures. Pictures like that one of the battle in Poltava. Pictures so obvious that even a group of ufos can understand. Pictures is what will replace the words that only some people can understand, pictures is the missing part in my educative setup.

The book will be called “Feminism – a picture book for everyone” and it will lead to me getting the Nobel peace prize, since men all over the planet suddenly understand feminism and why their voices are so important in the struggle for equality. Here is my speech of thanks to all my lovers who has all contributed with inspiration for the writing of the book.   

“Guys, this book and this prize is thanks to you. Thank you for all the comfort when I have been sad, for all the laugher, for the crazy sex and for having patience with my lack of ability to be on time and keep track of my things. Thanks for taking care of the bill and taking care of me when I have been hungover. I know I have not always been the easiest person to hang out with. Sometimes my mood swings has been killing you and sometimes my criticism has been way too hard. But I have seen all your efforts and now afterwards I’m more grateful then I’ve ever showed. You belief in me has given me the energy to keep fighting through times when I have felt more lost than ever and your love has stayed with me and will keep staying with me until the day I die. You have all a special place in my heart. Thank you. And ps. From now on I’m paying for the lobster.”

Feminism – a picture book for everyone: The solution to feminism