Jag vaknade upp i morse i en barnsäng från 1800-talet, en sån där som är 30 cm först och så drar man i den så att den blir längre allt eftersom barnet växer. Jag öppnar mina ögon och skriker likt en vansinnig 1800-talsperson “VARFÖR vill han inte knulla mig längre?!” Mitt avgrundsvrål ekar över hela Piteå och även om jag la upp en bild på Instagram igår där jag skrev att jag inte alls var bitter, så är jag faktiskt så jävla bitter.

Mina vänner som sitter och dricker kaffe i köket försöker muntra upp mig och drar därför en sorglig historia om en värre händelse. Min kompis smugglade med sig en kameleont från Afrika. Han hade den typ i fickan på flyget. Så berättad han att den ändrade färg då den sprang omkring på de svartvita rutorna på Arlanda. När den var på en svart ruta blev den svart och när den var på en vit ruta blev den vit. Jag som inte har ett speciellt utpräglat djurintresse hakade snarare upp mig på de svartvita rutorna i berättelsen. Var fan finns det svartvita rutor på Arlanda?

Sen hade han även ormar. Hela hans lägenhet var full med djur. Då bestämmer han sig för att flytta. Han ska bo borta i 3 månader och lägger därför ut en annons i Piteåtidningen med det enda kravet att personen som ska hyra lägenheten även måste ta hand om djuren. Massa människor kommer och kollar på lägenheten och turen går till en trevlig Gällivarebo. Men när han kommer hem efter 3 månader så är alla djuren döda, ingen hyra är betald och han får ett brev i brevlådan om att han är vräkt. Ormen låg där helt hoptorkad.

Inte vet jag om den där historien fick mig speciellt mycket gladare. Jag personligen hade kunnat offra både en kameleont, en orm och en katt för att få ligga med kungen igen. Ni som läst min blogg minns kanske att jag träffade en man i Luleå för en månad sen och att han kändes väldigt kunglig eftersom alla kände honom och verkade gilla honom. Till och med folk på gatan ropade efter honom, män alltså, att han hade snygg kavaj. Vilket han hade, vilket jag uppskattade. Gud, jag blir kåt bara av att tänka på honom i kavaj. Vi hånglade SÅ MYCKET den kvällen! Men nu är allt över, för han vill inte knulla längre!

Hur kan han bara fått för sig att fatta det här beslutet helt plötsligt? Mina vänner säger att jag måste respektera hans val och att det finns andra män i Norrland att liga med. Först och främst, NEJ, det finns inga andra män att ligga med i Norrland. Alla är antingen upptagna, med i sexsekten eller vapensmugglare. Btw, varför smuggla vapen till Piteå från Serbien och riskera fängelse för att tjäna 50.000!? Det är ju för fan bara att ta ett jobb på Statoil i några veckor! Vad ville du göra för dom pengarna frågade jag honom. Åka till Thailand sa han. Men nu blir det Kumla. Och för det andra så vill jag inte knulla med någon annan!

Vi var ute och käkade middag för en vecka sedan. Firade att han fått nytt jobb. Han var så jävla sexig den kvällen. Speciellt när han lutade sig tillbaka och hans skjorta spändes eftersom han har så stora muskler. GUD! JAG DÖR! Jag vill vara en fånge i hans armar. Leva på vatten och bröd. Jag älskade den här middagen för han var inte bara sexig då. Han släppte in mig. Det gjorde han i och för sig redan från början men han berättade specifikt om sina rädslor och jag lyssnade. Finns det något bättre än när män pratar om sina känslor och framför allt sina rädslor? Av alla gånger jag respekterat honom respekterade jag nog honom mest då. Sen sa han att samtalen med mig fick honom att känna sig hel.

Han var så himla bra på att säga fina saker. Jag sa inte alls lika mycket fina saker som honom. Han kallade mig älskling och jag sa “jag vill sitta i ditt ansikte”. Sen sa jag efter vår middag att han kanske borde köra lite mer cardio på gymmet eftersom han blir så andfådd när vi knullar. Varför sa jag så?! Herregud, herregud, vad jag är knäpp! Jag ska fan komma med feedback på allt. På hans inredning, på hans business, på hans sätt att ta bilder, på hans snusande, på hans sätt att tänka, på hans relation till sin mamma, på hans relation till sina barn, på hans sätt att löneförhandla, till och med på hans sätt att kissa! Fy fan jag inser ju nu varför han inte pallar ligga med mig längre! Jag är ju så JÄVLA jobbig!

Men den här kommentaren om att han borde köra mer cardio bottnade faktiskt egentligen i att jag gick och höll om honom i Norra hamn i Luleå och kände “Jag tycker ju faktiskt om den här mannen jättemycket” och så blev jag helt plötligt väldigt orolig för att han skulle dö. Därför fortsatte jag i bilen att prata om hjärt och kärlsjukdomar och att han kanske borde äta lite mindre kött. Han skrattade och tyckte nog mest jag var knäpp, men det var nog mitt sätt att säga “Jag tycker om dig, så snälla dö inte”.

Sen det här med att han blev andfådd när vi knullade, det hade nog inte att göra med att han har dålig kondition kom jag på när jag tänkte mer på det. Det var ju för att jag bara låg där och tar emot och han fick göra hela jobbet. Jag blev typ hypnotiserad och förlamad när han kom in i mig. Ville bara var nära, inte hänga i nån krok i ett tak och göra en massa avancerade saker. Det behövdes inte. Allt som behövdes var honom. Sen hade jag nästan alltid träningsvärk eller var bakis så det gav mig sämre odds. Plus att vi var uppe till fem på morgonen och snackade. Sen började vi knulla.

Vi hann ju knappt knulla, så mycket pratade vi. Vi hade så kul när vi pratade. Jag frågade när han senast blev tvingad att tänka i så många nya banor. Han svarade på en kurs sommaren 1995. Det är ju för fan förra århundradet. Inte konstigt att han blev både utbränd och andfådd. Jag kör ju fan slut på män.

Hans feministiska resa var tex en jävligt krävande men ändå tapper resa. Man skulle kunna likna hans utgångsläge med att han var blind, halt, döv och liggandes under en stor stenbumling och att målet är att ta sig upp och bestiga ett berg trots att han inte ens vet vad ett berg är eftersom han är både blind och döv. Ingen har nånsin kunna förklara vad ett berg är. Men efter 1 månad med med mig var han i alla fall uppe på benet och ställde frågan “Vad är ett berg?” till förbipaserande. Det måste jag ändå säga är en bra feministisk start för en 52-årig man från Norrland.

Han slutade se Paradise Hotel och började googla på feminism. Snacka om evolution! Sen tog han fram ett block helt plötsligt och sa att han ville skriva en jämställdhetspolicy till hans organisation. Först var han en larv, sen blev han en fjäril. Och ändå envisades jag “Nä, vi kan ju inte vara ihop på riktigt”. Va fan. Borde jag ha gett honom falskt hopp? Det är så tomt nu utan honom.

En 52-årig man från Norrland, det är väl klart jag kan förstå att han vill ha något seriöst. Det sa han ju redan från början. Han sa att han ville ha en relation. Jag sa att jag ville ha kuk och kul. Jag kan ju för fan inte skaffa hus i Luleå, ta ett jobb på ICA och bli plastmamma till hans barn. Stanna i Norrland för evigt. GUD! Jag ska ju styra kometkarriär som krönikör, läsa genusvetenskap och sitta och dricka ekologiskt te och läsa Kafka på Nytorget i nåt illaluktande secondhandplagg.

Ja, jag är nog ändå på väg att flytta tillbaka till Stockholm. Har fått jobb i både Berlin och London, men lönen var så dålig att jag hade behövt leva som en fattig kyrkråtta med minst tre sugar daddies och ett sparkonto på 50 lax för att inte tjäna mindre än en romsk tiggare. Och New York nu, för mycket jävla snö. Och firar man jul hemma hos Donald Trump och är helt övertygad om att man kommer att bli miljonär, då är det ju en sak, men nu är jag inte manisk. Nu är jag bara deprimerad.

NEJ, DEPRIMERAD OCH BITTER.

Fy faaaaaaan vad jag är bitter!

Saknar till och med att förlora i quizkampen mot dig! Saknar ditt varma skratt och din märkliga inredning. Kom tillbaka till mig, snälla. Jag kan följa med dig till din hunds grav. Hunden du döpte efter en strippa.